LeMarc

Jag är helt fängslad av vissa låtar på Peter LeMarcs nya skiva, framför allt två stycken. Marias kyrka och Evelina. Två av de vackraste låtar jag hört på länge, länge. Och vilken textförfattare han är Peter, smått otroligt bra, pricksäker utan att bli tråkig. Så bra att jag har lust att citera ett par rader.

Jag fann några bilder i en låda häromdan / Två amoriner i en fotoautomat / Vi drömde samma dröm / Vi var ett oslagbart par / Vår enda fiende var tyngdlagen / Som jämt höll oss kvar.

Jag vet att varje väntan har ett mål / Så lova mej att akta dina ögon blå

Hon sa vi hade känt varann en evighet / En evighet, det är en lång tid det / En evighet kan vara en söndag i april / Eller två ensamma människor på en suddig bild - Marias kyrka

Nu när skylten har slocknat och kassan är klar / Nu när kocken har gått hem / Är det bara du och jag kvar / Du känner inte igen mej / Men jag satt här i smyg och såg på hur du grät / Du påminner om någon jag älskade en gång

Du var den vackraste kvinna / som gått i regn utan skor - Evelina