Rocksouvenirer

Här kommer berättelserna om fyra olika rocksouvenirer som jag har samlat på mig genom åren och som har en alldeles särskild story bakom sig.



Vad? En signerad Stefan Sundström-cd, Sundström spelar Allan
Bakgrund: Jag var 18 år och såg i tidningen (Jönköpings-Posten) att Stefan Sundström skulle spela några låtar på stan och signera sin nya skiva kl 15.00 i korsningen utanför Stadium en lördag på våren (2002). Jag bestämde mig för att gå dit trots att jag kände mig febersjuk och ganska krasslig. Jag var på plats tidigt, vilket var helt i onödan för Stefan var nog en halvtimma sen. Men till slut kom han i alla fall och spelade tre låtar och när han spelade relationsdramat Du o jag kom en bil med ett nygift bröllopspar förbi på gågatan. Den tajmingen var osannolik.

När han spelat sina låtar ställde jag mig i kö för att köpa en skiva. Till slut kom jag fram, och jag såg kanske ganska risig ut, sjuk som jag var. Jag tror att det var därför han la till den sista hälsningen "Rock on!". Den värmde mig väldigt gott!



Vad? Signerad Känn ingen sorg för mig Göteborg-vinyl.
Bakgrund: Hittade Känn ingen sorg för mig Göteborg på svart vinyl för 100 kr på skivmässa i Jönköping. På lunchen samma dag skulle Håkan signera skivor i stan (på älskade Megahertz) och jag hade tagit med mig min Ett kolikbarns bekännelser-cd för att få den signerad, men istället fick jag min nyinköpta vinylskiva signerad och Håkan var riktigt imponerad när jag sa att jag hade köpt den samma förmiddag. Sånt händer inte ofta. Senare samma kväll bjöd han och bandet på en fantastisk konsert i Huskvarna. Dagen efter var min födelsedag.



Vad? Signerad Stenåldern kan börja-cd.
Bakgrund: En fredag 2003 i december reste Bergman rock runt landet i en liten minibuss för att promota Bergman rock-cdn. Tidig eftermiddag skulle de nå Linköping och egentligen hade jag ett basgruppsmöte då som jag skulle gå på. Men det fick ge vika, bob hund kommer ju inte till ens stad hur ofta som helst, så jag lämnade mötet och stack ner till stan för att äta pepparkakor, lyssna på Help the band i hörlurar, men mest av allt för att få min Stenåldern kan börja-cd signerad.



Vad? Signerad Hello saferide-cd.
Bakgrund: Det var en konstig vecka, någon gång på hösten 2005. Jag hade tänkt bjuda med en special somebody-tjej på Hello saferide-konserten som skulle vara på torsdagen, men det gick inte som jag hade tänkt på den punkten. Dessutom var det en universitetslärare som totalsågade en rapport jag och en klasskamrat hade gjort och det gick inte alls att diskutera med henne. Så jag var lite besviken och bitter när jag själv gick till HG på torsdagen för att lyssna på konserten.

Men när konserten drog igång vände allt och blev glädje och dans! Annika och Maia (Hirasawa) sken i kapp med solen när de (och bandet) stod på scenen och framförde låtar som San Fransisco, My best friend och alla de andra från Hello saferides finfina debutalbum. Så efter konserten steg jag fram med min medhavda cd och räckte fram den.

Jonas: Kan jag få en autograf?
Annika: Ska jag skriva här? (Syftar på framsidan på häftet)
Jonas: Tja, eller vad tycker du?
Annika: Nej, jag vet inte.
Jonas: Jo, men skriv du på framsidan.
Sagt och gjort. Nu står det: "Hurra för Jonas! Hello saferide".

Sedan den dagen håller jag den skivan allra närmast hjärtat av alla skivor i min skivsamling. Den kvällen var magisk för mig och sedan dess lyssnar jag väldigt noga på allt Annika gör. Och snart kommer hon till Norrköping för en ny konsert, givetvis kommer jag vara där!