25 % anglofil

Tänkte skriva några rader om den senaste bästa skivan jag har skaffat. The Last shadow puppets - The age of the understatement.

Det är sidoprojektet från sångarna i Arctic monkeys (Alex Turner) och The Rascals (Miles Kane) och det är en bitvis strålande skiva. Typiskt urbrittisk pop med starka dofter av sextiotalet. Storögt sneglande bakåt men stadigt i samtiden utan att bli tråkigt. Är man det minsta anglofil i sin popsmak är detta en finfin skiva. Min popsmak är cirka 70 % svensk, 25 % engelsk och 4 % amerikansk och 1 % övrigt. Detta är den finaste brittiska popen jag hittat sedan The Beautiful south släppte Golddiggas, head nodders and pholk songs 2004.

The last shadow puppets är som bäst i titelspåret och Standing next to me samt och den stilla vaggande fantastiska Meeting place som med en ljuv trumpet och smäktande stråkar är en av årets finaste popsånger. Ja, en av årets finaste låtar alla kategorier. Perfekt sjungen med tydlig brittisk dialekt. Låten finns på bandets myspace. Alla borde lyssna, de flesta borde köpa skivan.

Sedan kan man ju bara häpna över att Alex och Miles bara är 22 år gamla...