Freddie Hubbard - Blue spirits

Vissa skivor handlar om att bygga stämningar.
Vissa skivor handlar om kontraster mellan genrer och tempo.

Andra handlar mest av allt om enskilda låtar. Detta är en sån skiva.

1965-1966 spelade Freddie Hubbard in en platta för Blue Note med några olika sättningar av mer eller mindre framstående musiker. På skivan märks bl a Herbie Hancock, Elvin Jones, Joe Henderson och McCoy Tyner.

Hubbard kallade skivan för Blue spirits. Den är skitbra, verkligen. Men den handlar mest om titelspåret. Och framför allt om att James Spaulding spelar tvärflöjt som en kung på den 12:12 min långa låten. Mittemellan alla solon återkommer han som gubben i lådan med sin flöjt i vad som kan kallas en refräng plus ett soloparti. Och när han spelar på sin flöjt stannar tiden en stund. Tvärflöjt är verkligen ett underskattat jazzinstrument. Magnus Lindgren vet bättre, nån mer kommer jag inte på på rak arm.

Vill man höra mer av James Spaulding rekommenderas pianisten Duke Pearsons album Sweet honey bee från 1966 där också Hubbard och Henderson medverkar. Både Sweet honey bee och Blue spirits finns i Blue Notes RVG-serie. Där Blue spirits är lite friare och kontrollerat vildare så är Sweet honey bee mer arrangerad och "soft" men också väldigt bra. För att citera Duke Pearson själv: "Melody is what I believe in so what should I change?"