Svenska Brasilien
För två år sen släppte svenska A bossa eletrica sin debutskiva Eletrificacao som blandar brasilianska rytmer, jazz, portugisisk sång och dansgolvssväng. Och jag måste bara säga att den är riktigt fantastiskt bra. Då, 2004, blev den synomym med vårens första promenader genom skogen. Och precis som naturliga vårtecken kan göra en lycklig gång på gång blev jag lika glad varje gång refrängen kom i Tombo in 7/4 och solen tittade fram bakom molnen. Nu dröjer ju våren ett tag till innan den slår ut men jag laddar redan genom att lyssna på Eletrificacao om och om igen. Den är ett soundtrack till solen, dansen, samban, glädjen, allt.
Och nu har Miriam Aïda (som sjunger i A bossa eletrica) släppt en ny skiva med brasilianska låtar som dock har lämnat dansgolvet för lugnare miljöer men definitivt inte tappat svänget. Man kan hämta smakprov på skivan hos egna skivbolaget Connective Records. Man kan lyssna lite på alla låtar men själv har bara lyssnat på tre stycken (nummer 1,2 och 6). Att döma av de tre låtarna verkar skivan riktigt bra och kan nog bli ett vårtecken även den. Jag har länge funderat på att försöka ta mig an den brasilianska musikskatten men aldrig hittat någon riktigt bra guide till skivpärlorna. Det finns ju en del samlingsskivor av typ Best of Brazil som försöker sammanfatta ett helt lands musikhistoria på en eller ett par skivor vilket ju är dömt att, mer eller mindre, misslyckas. På en sådan samling fanns faktiskt A bossa eletrica representerade med Tombo in 7/4, vilket ju är en brasiliansk klassiker men en svensk grupp ska ju inte ha sin verison med på en skiva som försöker sammanfatta Brasilien. Därför har jag aldrig brytt mig om att skaffa någon dylik. Om någon vet tips på bra brasiliansk musik så meddela gärna. Tills vidare är jag mer än nöjd med den svenska varianten av musiken.
Men Tombo in 7/4, ständigt denna Tombo in 7/4. Nånstans på nån klubb i Långtbortistan spelar en dj den på ett överfullt dansgolv och alla dansar som om det inte finns någon morgondag. Samtidigt i en lägenhet i Linköping dansar en kille till Tombo in 7/4 som om det inte finns någon morgondag. Det är precis en sån låt.
Och nu har Miriam Aïda (som sjunger i A bossa eletrica) släppt en ny skiva med brasilianska låtar som dock har lämnat dansgolvet för lugnare miljöer men definitivt inte tappat svänget. Man kan hämta smakprov på skivan hos egna skivbolaget Connective Records. Man kan lyssna lite på alla låtar men själv har bara lyssnat på tre stycken (nummer 1,2 och 6). Att döma av de tre låtarna verkar skivan riktigt bra och kan nog bli ett vårtecken även den. Jag har länge funderat på att försöka ta mig an den brasilianska musikskatten men aldrig hittat någon riktigt bra guide till skivpärlorna. Det finns ju en del samlingsskivor av typ Best of Brazil som försöker sammanfatta ett helt lands musikhistoria på en eller ett par skivor vilket ju är dömt att, mer eller mindre, misslyckas. På en sådan samling fanns faktiskt A bossa eletrica representerade med Tombo in 7/4, vilket ju är en brasiliansk klassiker men en svensk grupp ska ju inte ha sin verison med på en skiva som försöker sammanfatta Brasilien. Därför har jag aldrig brytt mig om att skaffa någon dylik. Om någon vet tips på bra brasiliansk musik så meddela gärna. Tills vidare är jag mer än nöjd med den svenska varianten av musiken.
Men Tombo in 7/4, ständigt denna Tombo in 7/4. Nånstans på nån klubb i Långtbortistan spelar en dj den på ett överfullt dansgolv och alla dansar som om det inte finns någon morgondag. Samtidigt i en lägenhet i Linköping dansar en kille till Tombo in 7/4 som om det inte finns någon morgondag. Det är precis en sån låt.
Etiketter: A bossa eletrica, Brasilien, Miriam Aïda
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home