Hur ska man lyssna på musik? Del 4

Del 4: Den låga volymens välsignelse

När jag själv allt oftare skruvar upp volymen på mina favoritlåtar samtidigt som det har kommit larmrapporter över de höga ljudnivåerna på klubbar och konserter känns det som att det är dags att påminna sig själv och andra om hur befriande det kan vara att lyssna på utmanande låg volym.

Att ställa in volymen så lågt så att man nätt och jämnt uppfattar orden och musiken kan ge minst lika starka upplevelser och kickar som att lyssna på väldigt hög volym. Vissa genrer "kräver" hög volym medan andra har anpassats för att låta som bäst i en transistorradio på en solig strand. Men vissa kommer mest till sin rätt på låg volym till exempel till frukost innan man är riktigt på alerten kan det vara underbart att lyssna på någon favoritsångerska med volymratten nära noll. Ja, det funkar bäst för mig med sångerskor och inte sångare, instrumentalister funkar förstås också. För att tag några exempel kan Dusty Springfield, Nina Persson, Kathyn Williams, Norah Jones, Sophie Zelmani, Dinah Washington framkalla rysningar länge ut med ryggmärgen.

Låg volym fungerar också utmärkt på sen kväll/natt och när man kanske inte alltid kan skruva upp så kan man för en gångs skull skruva ner volymen och lyssna på till exempel gamla tårdrypande soulballader eller låta sig vaggas till sömnas av Vaggvisa för flyktbenägna eller Min Huckleberry vän.

Vad är då hemligheten? Jag vet förstås inte säkert men man måste själv vara nere i varv annars skulle man nog bara bli irriterad om man knappt hörde sin favoritmusik. Att man har så låg volym att man då och då tappar tråden är inte alls dåligt i sammahanget utan kanske snarare en styrka. Man får illusionen av att man vaggas sakta fram och tillbaka och att någon favoritartist/-grupp sitter på sängkanten och spelar ens allra vackraste visor enbart för en själv. Lennart Persson nosade på ämnet när han skrev om Elvis Costello i Sonic att Costellos skiva North var en skiva som man somnade till och att det är ett toppenbetyg till en platta. Dålig musik somnar jag inte av, dåligt musik blir jag irriterad av och stänger av. Där ligger skillnaden.

Musik är inte alltid dans, dans, dans eller att stå på barrikaderna och skrika ut sitt hjärta eller soundtracket till en revolution. Musik är egentligen ganska sällan det där, för när lyssnar jag egentligen på musik? Jo till frukost innan jag går till skolan, när jag kommer hem på eftermiddagen (innan jag slår på tv:n), när jag lagar mat och diskar och när jag har tröttnat på tv:n samt då på konserter och klubbar. Vid frukosten och när jag har tröttnat på tv:n på kvällarna passar det oftast utmärkt med lågvolymmusik. Det kan vara pop, jazz, klassiskt, soul med mera. När jag lagar mat och diskar brukar det bli mer volymstark musik företrädelsevis med texter att skråla med i.

Volymratten är din bästa vän, glöm inte det.

Ytterligare läsning:
Om den höga (och låga) volymens betydelse för lyssnandet: Gradvall.se, direktlänk (bläddra fram ett par sidor)
Hur ska man lyssna på musik del 1. Jazz till frukost
Hur ska man lyssna på musik del 2. Sommarmusik
Hur ska man lyssna på musik del 3. Musik att diska till