Alla hjärtans dag

Oavsett om man firar alla hjärtans dag tillsammans med sitt hjärta eller med ett brustet hjärta så har Frank Sinatra redan gjort soundtracket som du behöver idag.

Songs for swinging' lovers
Låt oss börja med det lyckliga soundtracket, Songs for swingin' lovers är den mest förälskade skiva som jag har hört. Den är ljudet av kärlek. Punkt slut. Frank dansar fram mellan låtarna som om det inte finns något enda moln på hans himmel. Här finns också klassikerna I've got you under my skin och Pennies from heaven. Detta är en av mina absoluta favoritskivor.

Songs for young lovers
Detta är systerskivan till Songs for swingin' lovers. Men redan om man jämför omslagen ser man skillnaden. På Songs for swining' lovers ser man ett dansande par och Frank som står i bakgrunden och bara ler. På Songs for young lovers är det natt och Frank står under en lyktstolpe och röker samtidigt som lyckliga par passerar förbi. Här finns klassikern I get a kick out of you i sin bästa version.

Förresten öppningsversen på skivan är fantastisk:
"The moment I saw her face
I knew she was just my style
My only regret is we've never met
for I dream of her all the while
But she doesn't know I exist
No matter how I persist
So it's clear to see there's no hope for me
Though I live at fifty-one thirty-five Kensington avenue
And she lives at fifty-one thirty three"
(Frank Sinatra - The girl next door)

In the wee small hours
Om den förra skivan är lite olycklig är In the wee small hours becksvart. På omslaget som jag har (det finns två olika varianter) ser man på en klocka på en liten byrå att hon är tjugo i tre. På byrån står också ett halvfullt askfat och en urdrucken temugg, oöppnade brev, en lp-spelare och en lampa som lyser upp natten något. Den bilden säger allt om den här skivan. Räcker inte det kan man läsa låttitlarna och förstå stämningsläget: In the wee small hours of the morning, Glad to be unhappy, I see your face before me, Can't we be friends, When your lover has gone, What is this thing called love, Last night when we were young och I'll never be the same.

Men bäst av alla är I get along without you very well där han om och om igen försöker förklara hur bra han klarar sig utan henne. Tyvärr för hans del lyckas han inte övertyga om att han har glömt henne. Istället får jag bara bilden av det halvfulla askfatet och de oöppnade breven på byrån på hjärnan. Det är en fenomenal låt.