Lars Winnerbäck och Hovet - Söndermarken
Plats 9: Lars Winnerbäck och Hovet - Söndermarken
Vad ska man göra ända fram till maj?
Den raden från Åt samma håll ekar tungt i huvudet när hösten och vintern visar sig från sin sämsta sida. Men Winnerbäck är mer än en dysterpoet. Han är en strålande låtskrivare ibland och jag har inte hört något starkare album med honom än Söndermarken.
Det var 2003 och jag fick albumet i födelsedagspresent. Tidigare hade jag bara haft ett blandband med honom. Söndermarken är sedan dess en kär vän som har gjort att jag sett honom spela live sex gånger sedan dess. Fyra på hans (och numera min) hemmaplan i Linköping, och det är alltid sällsynt trevliga kvällar. Nu börjar jag kunna konceptet ganska väl men det är alltid kul ändå. Senast kom det 12 000 personer. Jag tror inte någon annan svensk artist hade dragit så mycket folk i Linköping som Lasse.
Jag tycker egentligen att hans nya irländska folkmusikkostym generellt sett passar honom bätre än Hovet-varianten som är med här. Men hur som helst så är det en fantastisk skiva. Här finns också en av hans mest bortglömda låtar. Aldrig har jag hört den live. Aldrig nämns den som en favorit av andra fans. Men Lång väg hem är en sådan fantastisk, vers-på-vers-på-vers-vindlande roadtriplåt som aldrig tar slut. Sådana som Eldkvarn gör drösvis av, ni vet.
Låten Söndermarken är av samma fina kaliber och min absoluta favoritlåt med Winnerbäck. Det är därför ett citat från den låten har prytt bloggens överkant ända sedan starten 2005. Söndermarken är den ultimata uppväxtlåten för alla som är uppväxta i mellanstora svenska städer (Jönköping för mig) och drömt om gitarrer, att imponera på tjejer, skivbutiker i centrum, nyponbuskar, båtar i bäcken, parkeringshus, skolmatsalar med mera. Trots att låten består av tolv verser är det omöjligt att tänka bort någon av dem, alla behövs. Precis lika väl som saxofonsolot på slutet. Han skriver fortfarande väldigt starka låtar, men Söndermarken-skivan är hans magnum opus. Får se om han kan överträffa den framöver.
Vad ska man göra ända fram till maj?
Den raden från Åt samma håll ekar tungt i huvudet när hösten och vintern visar sig från sin sämsta sida. Men Winnerbäck är mer än en dysterpoet. Han är en strålande låtskrivare ibland och jag har inte hört något starkare album med honom än Söndermarken.
Det var 2003 och jag fick albumet i födelsedagspresent. Tidigare hade jag bara haft ett blandband med honom. Söndermarken är sedan dess en kär vän som har gjort att jag sett honom spela live sex gånger sedan dess. Fyra på hans (och numera min) hemmaplan i Linköping, och det är alltid sällsynt trevliga kvällar. Nu börjar jag kunna konceptet ganska väl men det är alltid kul ändå. Senast kom det 12 000 personer. Jag tror inte någon annan svensk artist hade dragit så mycket folk i Linköping som Lasse.
Jag tycker egentligen att hans nya irländska folkmusikkostym generellt sett passar honom bätre än Hovet-varianten som är med här. Men hur som helst så är det en fantastisk skiva. Här finns också en av hans mest bortglömda låtar. Aldrig har jag hört den live. Aldrig nämns den som en favorit av andra fans. Men Lång väg hem är en sådan fantastisk, vers-på-vers-på-vers-vindlande roadtriplåt som aldrig tar slut. Sådana som Eldkvarn gör drösvis av, ni vet.
Låten Söndermarken är av samma fina kaliber och min absoluta favoritlåt med Winnerbäck. Det är därför ett citat från den låten har prytt bloggens överkant ända sedan starten 2005. Söndermarken är den ultimata uppväxtlåten för alla som är uppväxta i mellanstora svenska städer (Jönköping för mig) och drömt om gitarrer, att imponera på tjejer, skivbutiker i centrum, nyponbuskar, båtar i bäcken, parkeringshus, skolmatsalar med mera. Trots att låten består av tolv verser är det omöjligt att tänka bort någon av dem, alla behövs. Precis lika väl som saxofonsolot på slutet. Han skriver fortfarande väldigt starka låtar, men Söndermarken-skivan är hans magnum opus. Får se om han kan överträffa den framöver.
Etiketter: 2000-talets bästa svenska-svenska skivor, Lars Winnerbäck
1 Comments:
At onsdag, 05 november, 2008, Valdemar said…
Håller med om att Lång väg hem är en underskattad låt. En annan bra låt är Över gränsen. Men låten Söndermarken är nog det bästa han har skrivit någon gång, tveksamt om han någonsin kommer kunna slå den.
Skicka en kommentar
<< Home