Timbuktu - Alla vill till himmelen men ingen vill dö
Plats 4: Timbuktu - Alla vill till himmelen men ingen vill dö
Hon berättade om sitt jobb, om sin katt, om sitt liv
jag sa: "Det jag gör är lägger rap på ett beat"
Timbuktus styrkor är många, hans sångliknande flow är en, hans både humoristiska och samhällskritiska texter en annan, hans partnerskap med hela hiphopsverige vilket gör att han får bra beats och gästartister en tredje. Men det är när man ser honom live som han växer till Sveriges största lilla entertainer.
Vi lyssnade på Helt off / vi var helt väck / kyssar är hett stoff / till vi var helt näck / hon sa: "Jag vet att du är en riktig player" / jag sa: "Baby, skit i vad ryktet säger"
Men det här är ingen lista med liveartister utan med bra album. Och Alla vill till himmelen är Timbuktus bästa album hittills. Det är till och med ett album utan några egentliga snedsteg, vissa låtar brukar jag hoppa över (I väntan på vadå, Skjuter du, skjuter jag), men resten är rent hiphopguld.
Influenserna som hörs på skivan är många, hiphop (så klart), funk, reggae, världsmusik, pop. Det är en stor styrka, jag tycker att alla album tjänar på att vara varierade, annars orkar jag knappt lyssna på ett helt album. Jag lyssnar inte jätteofta på denna plattan längre, men när jag tar fram den inser jag varför. Jag kan texterna utantill på nästan alla låtar. Jag körde den så mycket 2005 att de satte sig kvar.
Hiphop kan vara kul för ibland dröjer det åratal innan man exakt uppfattar vad som sägs i en viss textrad. Alternativt tittar man i texthäftet så klart. Ett exempel för mig är från låten Åk dit, tredje versen, som jag inte uppfattade förrän efter många, många lyssningar.
Ja, och du tappade nästan andan
lackade som fan
när Amato svina ner din hytt
med lax från resturangen
På en personlig topplista över Timbuktulåtar plockar jag med många från denna plattan: Plotten tjocknar, Åk dit, Fruktansvärld, Kärlekens bandvagn, Generellt och Stirra ner. (Jovisst är titelspåret sjukt bra, men Timbuken har gjort många låtar som är bättre.)
Detta är Sveriges bästa hiphopalbum så vitt jag har hört. Skaffa det eller die cryin'.
Hon berättade om sitt jobb, om sin katt, om sitt liv
jag sa: "Det jag gör är lägger rap på ett beat"
Timbuktus styrkor är många, hans sångliknande flow är en, hans både humoristiska och samhällskritiska texter en annan, hans partnerskap med hela hiphopsverige vilket gör att han får bra beats och gästartister en tredje. Men det är när man ser honom live som han växer till Sveriges största lilla entertainer.
Vi lyssnade på Helt off / vi var helt väck / kyssar är hett stoff / till vi var helt näck / hon sa: "Jag vet att du är en riktig player" / jag sa: "Baby, skit i vad ryktet säger"
Men det här är ingen lista med liveartister utan med bra album. Och Alla vill till himmelen är Timbuktus bästa album hittills. Det är till och med ett album utan några egentliga snedsteg, vissa låtar brukar jag hoppa över (I väntan på vadå, Skjuter du, skjuter jag), men resten är rent hiphopguld.
Influenserna som hörs på skivan är många, hiphop (så klart), funk, reggae, världsmusik, pop. Det är en stor styrka, jag tycker att alla album tjänar på att vara varierade, annars orkar jag knappt lyssna på ett helt album. Jag lyssnar inte jätteofta på denna plattan längre, men när jag tar fram den inser jag varför. Jag kan texterna utantill på nästan alla låtar. Jag körde den så mycket 2005 att de satte sig kvar.
Hiphop kan vara kul för ibland dröjer det åratal innan man exakt uppfattar vad som sägs i en viss textrad. Alternativt tittar man i texthäftet så klart. Ett exempel för mig är från låten Åk dit, tredje versen, som jag inte uppfattade förrän efter många, många lyssningar.
Ja, och du tappade nästan andan
lackade som fan
när Amato svina ner din hytt
med lax från resturangen
På en personlig topplista över Timbuktulåtar plockar jag med många från denna plattan: Plotten tjocknar, Åk dit, Fruktansvärld, Kärlekens bandvagn, Generellt och Stirra ner. (Jovisst är titelspåret sjukt bra, men Timbuken har gjort många låtar som är bättre.)
Detta är Sveriges bästa hiphopalbum så vitt jag har hört. Skaffa det eller die cryin'.
Etiketter: 2000-talets bästa svenska-svenska skivor, Timbuktu
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home