Florence Valentin - En kärleksförklaring

Det fanns en tid för några år sen då min musiksmak fortfarande formades väldigt starkt. Samtidigt var det väldigt ovanligt att det skapades mediahajpar bara för några mp3or på en hemsida. Nu är tiderna annorlunda och myspace och fildelning har gjort att alla, både journalister och vanliga lyssnare, kan ha tillgång till all musik omedelbart.

Då, sent 2002 eller tidigt 2003 möjligtvis, skapades det en stor hajp kring Florence Valentins soulpunklåtar Jag glömde bort att va rebell och Allt dom bygger upp ska vi meja ner. De fick spela hos Sen kväll med Luuk utan att ha släpp vare sig en singel eller ett album. Det här var nog också den första gången som jag gick in på ett litet bands hemsida och hittade låtar som man kunde ladda ner gratis (och lagligt). Det tog förstås rätt lång tid med modem men i fallet Florence Valentin var det verkligen värt det.

Jag glömde bort att va rebell och Allt dom bygger upp ska vi meja ner är nämligen två grundpelare i min popmusiksmak. Det är låtar som kombinerar egentligen allt jag gillar med musik: melodier, texter att sjunga med i, blåsinstrument, sväng, energi, framåtanda och ett brinnande hjärta. Frontmannen i bandet Love Antell tog sina Dexy's midnight runners-influenser och mixade det med punkenergin hos Ebba Grön och skrev texter om allt som han tycker är fel med samhället.

"Med nävar och järnrör så drar vi till stan, så kom igen hela Haninge centrum!"

Ryktet om de här låtarna spred sig snabbt över nätet och sen rullade det mesta på. Det som var demoversioner på hemsidan spelades in på nytt och gavs ut på en ep. Något år senare kom fullängdsalbumet Johnny Drama. Tyvärr har jag varken ep:n eller albumet. Så här i efterhand kan jag egentligen inte motivera varför, brist på pengar och fullt upp med annan musik är nog svaret. Enligt de recensioner jag läste om albumet verkade bandet ha svängt in på en annan stig. Bort från soulen och punken och mer mot popen. Det fick mig också att bli lite osäker på om det var värt att köpa albumet. Nu ångrar jag att jag inte har köpt det.

Jag har däremot några andra mycket fina Florence Valentin-sånger på datorn. Jag tror jag hittade dem också på bandets hemsida (som nu är nedlagd tyvärr). Där jag borde va (som är med på albumet) är en kort och väldigt fin kärlekssång. Sabotera stan med kärlek (Live i replokalen) är en skramlig punkpoprökare där långt ifrån alla ord i texten är urskiljbara men likt ett ångande lokomotiv drar den fram och krossar allt motstånd. Så dom säger på stan är mig veterligen det senaste livstecknet från Love & co. Den kom hösten 2005 och sen dess har i alla fall inte jag märkt av några livstecken vilket så klart är väldigt synd.

När Moneybrother släppte Pengabrorsan förra året var en av plattans bästa låtar, Från Klaraberg till dig, en cover på Florence Valentins översättning av A fool in love av Otis Clay. Tyvärr har jag aldrig hört Florence version men den är förmodligen minst lika bra som Moneybrothers tolkning.

Vad Florence Valentin gör nu för tiden har jag ingen aning om och att googla efter information ger tyvärr inga nyheter. Jag hoppas så klart att han funderar på att samla ihop sina soul- och punkinfluenser igen på det sätt som det låter på de gamla demoversionerna från deras hemsida. Det skulle kanske inte bli samma mediestorm då och det skulle kanske inte omforma min musiksmak, men jag skulle bli väldigt glad om inte annat.

Men återigen, Allt dom bygger upp ska vi meja ner och Jag glömde bort att va rebell är för mig två av de absolut bästa poplåtarna som har gjorts i det här landet. Och oavsett om Florence Valentin kommer leva vidare eller har somnat in kommer jag aldrig glömma den magiska tiden när jag hittade de båda demolåtarna och fick en annan syn på popmusik.

Uppdatering (14/3): Florence Valentin lever! De lever i allra högsta grad, ny låt att lyssna på på nätet, spelning på Debaser Medis och så småningom en ny platta!! Kolla in deras hemsida pucka.se eller myspace. Tack Valle för informationen. Dexys-influenserna är tillbaka, länge leve popmusik med blås!