Magnus Carlson - Allt är bara du, du, du

Plats 7: Magnus Carlson - Allt är bara du, du, du

Vid tiden för inspelningen för den här skivan måste Magnus Carlson har varit Sveriges olyckligaste man. I alla fall om man tror på merparten av texterna på den här skivan. Inledningslåten Genom natten slår an tonen:

Motorn går på fullt varv
jag kramar ratten hårt
jag kör längs öde vägar
måste långt bort härifrån
bilen rusar genom natten
radion spelar Kents Om du var här

Låten är så bombastiskt och fulländat dramatisk och Magnus sjunger på toppen av sin förmåga (och han är verkligen en av Sveriges bästa sångare). Genom natten är också en av 00-talets bästa svenska svenska låtar, men någon sådan lista kommer jag inte göra. Men den platsar definitivt väldigt högt upp på en sådan, kanske topp 5, kanske topp 3, kanske nummer 1.

Visst finns det ljusare texter också på den här skivan, Nu skiner solen på oss är en sådan, Vacker värld också. Resten är nog den deppigaste svenska musiken jag har hört tillsammans med Eldkvarns Limbo. Men till skillnad från den mesta deppmusiken så är det inga nedstämda låtar. Det är ofta bombastiska trummor, stora arrangemang och många instrument. På gränsen till patetiskt kanske, men alltid på rätt sida.

Vad fan ska man med kärlek till?
Det blir ju aldrig som man vill
vad fan ska man med känslor till?
Dom gör ju ändå som dom vill

En av de största vinsterna med att göra en sådan här lista är all "research" man tvingas göra. Nu har jag plockat fram en gammal P3 Live-konsert rån Hultsfred med Magnus som jag fångade på kassett 2001. Strålande bra livemusik! Och Håkan Hellström gästade på scenen.

Till skiva nummer två (Ett kungarike för en kram) blev Magnus lyckligare och skrev bara låtar om lycklig kärlek (och lite om politik och annat). Den har sina ljusa sidor den skivan, men Allt är bara du, du, du är så mycket bättre. Det krävs nog aldrig ett brustet hjärta för att göra stor musik, men Magnus verkade i alla fall mer inspirerad här än på uppföljaren.

Magnus hade hjälp av väldigt många kändisar på den här skivan, här är några: Thåström, Håkan Hellström, Björn Olsson, Timo Räisänen, Mick Jones från The Clash, Fredrik Sandsten och Ian Person. En sådan faktor hjälper så klart till när man skapar ett mästerverk.