Bäst just nu

1. A Camp - Colonia
De första 5-10 lyssningarna säger att detta är ett majestätiskt album som kommer att hålla länge.

2. Anna Järvinen - Äppelöga
Annas hett efterlängtade nya singel finns på Häpnas hemsida. Det är väldigt lätt att älska Annas låtar, de är ju så himla bra!

3. Dundertåget - Ifrån mej själv
Dundertåget är Strängen från Hellacopters svenska variant av Thunder Express. Snart kommer fullängdaren, men redan nu finns singeln att höra på Myspace. Med fantastiska låttitlar som Alla andras fel, Skaffa ny frisyr och Delad vårdnad (Ska du ha spö) är albumet verkligen nåt att se fram emot.

4. Promoe - Detta har hänt
Promoe ska äntligen släppa soloalbum på svenska. Första smakprovet finns på Looptroops hemsida.


Den uppmärksamme läsaren har noterat att det bara är svenska artister på listan. Svensk musik överlag är så enormt bra just nu så det finns ingen anledning att vara orolig att 2009 inte skulle bli ett bra svenskt musikår.

Saker jag gillar eller Hur Helt off och Promoe fick en stad i gungning

Om man tittar på vilka skivor och artister jag gillar så kan man hitta ett antal mer eller mindre gemensamma nämnare: artister som brinner för det de gör går oftast hem, musik som svänger och som inte kategoriseras som trance eller dylikt går alltid hem, artister som har något att säga (ofta de som brinner för sin musik) likaså, men den beskrivning som fångar in mest av min favoritmusik är nog att jag gillar alla genrer som kan använda sig av blåsinstrument. Det innefattar jazz så klart, pop också, soul, reggae, hiphop, funk, till viss del rock (typ Springsteen) med mera. Notera att inte alla mina favoritartister använder blåsinstrument men de gör oftast musik i en genre där det kan funka.

Två genrer som täcks in ovan är reggae och hiphop. Två favoriter i min hiphopbok är Timbuktu och Looptroop, egentligen finns det bara fyra stora namn inom hiphop för mig, de andra två är som man kanske kan lista ut genom att läsa här är Jay-Z och Kanye West. I torsdags var både Timbuktu (som del av reggaebandet Helt off) och Promoe (Looptroop) här i stan så det var klart jag skulle gå dit.

Helt off började kvällen med ett mycket trivsamt reggaegungande. Chords och grabbarna får ihop ett organiskt sväng som man bara måste gunga med till, helt utan blåsinstrument också, och Hur beter du dig man? är en sjukt skön låt. Och att rimma "cognac" på "bombar" funkar utmärkt - om man sjunger på skånska förstås ("Du njuter av cognac mens du skjuter och bombar"). Att Chords tackar sin mamma för att hon har honom "som snabbval i Handelsbankens databank" bättrar bara på den goda stämningen så klart. Men allt blir förstås bara uppvärmning innan Timbuktu uppenbarar sig på scenen i Bla bla bla. Händerna i luften och termometern sköt i höjden, festen hade börjat på riktigt. Det brinner i Paris blev ett skenande upplopp och Babylonsjukan får hela lokalen att sjunga.

Promoe använder inte heller blåsinstrument (det är väl mest Embee i Looptroop som gör det) men jag gillar honom skarpt ändå. De politiska texterna är lika påtagliga som i Looptroop och bara titeln på nya skivan White man's burden (som jag inte har hört annat än underbara Headache och Songs of joy) visar på fortsatt politisk medvetenhet. Nya låtar blandas med gamla klassiker som Long distance runner, Likkle supm supm och Fit you haffi fit. Publiken stormtrivs och det är händerna i luften mest hela tiden och Helt off intar scenen i Dog day afternoon och den goda stämningen blir ännu ett steg högre. Men allra bäst för kvällen är förstås These walls don't lie, Promoes flödande text ovanpå DJ Larges mästerproduktion. Det är en så unik låt så att när man än hör den och på vilket humör man än är på så vill man bara skruva upp volymen, röja upp en fri plats på golvet och dansa sig tokig och skrika ut rader som "That's fine, their corrupt world it really wasn't for us / We just laughed at the bullshit names that they called us / hated us, we hated them and both sides found out what a war is" och det gjorde varenda en i lokalen när torsdagskvällen sedan länge hade övergått i fredag natt. Tiden går så fort när man har roligt.

Gott och blandat

Håkan igår var en besvikelse. För lite folk, för kort konsert, halvdåligt låtval. Applåderna inför extranumren var tama och det dröjde rätt länge innan de var tillbaka på scenen. Lokalen var nog bara drygt halvfull, måste varit en missräkning. Lite för dyrt kanske, 350 kr, lite för dålig affischering, här i Linköping fanns inga affischer om konserten vilket man kanske borde ha haft för att få dit folk. Publiken är ju ändå en oersättlig del i en bra konsert. Låtar som Hurricane Gilbert och Magasinsgatan kunde skippats för min del, versionen av 13 var inte så bra som på skiva. Hmm, låter lite för negativ här kanske men En vän med en bil, Ramlar, Brännö serenad, Kom igen Lena!, En midsommarnattsdröm och Nu kan du få mig så lätt är förstås helt underbara och motiverar på egen hand att man gick dit. Men jag har sett Håkan så mycket bättre tidigare så därför känns det lite trist.

Håkan ska dra till Brasilien nästa år tror jag och en som redan varit där och tagit med sin inspiration hem är Lisa Nilsson som släpper ett brasilieninspirerat album i oktober, verkar väldigt lovande på förhand. Hon har ju en riktigt bra röst men har väl hamnat i lite tråkiga sammanhang hittills.

Det är inte ofta men jag har hittat en bok som gjort mig nyfiken redan innan den är släppt. Patient av Ben Watt, jepp han från Everything but the girl som berättar om sin mystiska sjukdom och vägen tillbaka. Nu översatt till svenska och ges ut av Bodil Malmstens etikett Finistère. Läs mer på Modernista och på Bodils blogg.

Promoe är på gång med ny skiva, White man's burden. Lyssna lite på Myspace. Och turné tillsammans med Helt off. Kommer bli en stor fest. 12/10 i Linköping. Kolla mer på Unitedstage.
"Promoe på scen är;
Promoe
DJ Large
DaVille
Jeppe Körsbär (SLS m fl)
Linn Segolson

Helt Off på scen är;
Jens Resch
Måns Asplund
Magnus Tingsek
Magnus Deoliveira
Robin Asplund
Jason Diakité
Måns Mernsten"

Uppställningen kan man vekligen inte klaga på och Babylonsjukan är veckans mest spelade låt.

Men vad har hänt med Goran Kajfes och David Österbergs skivbolag Headspin recordings? De har ju inte släppt en enda skiva i år, jag som trodde de skulle utmana Moserobie som Sveriges bästa jazzbolag. Hoppas att det bara är ett jättelångt sommarlov.