Fyra jullåtar

Julmusik är kul så här kommer fyra tips på några riktigt bra jullåtar i varierande stil.

Kings of convenience - Deilig er jorden
Inget är så påtagligt nära som när en liten grupp sjunger a capella, bara röster, inga instrument. I denna låten framför Kings of convenience Härlig är jorden på bräcklig norska utan komp, en pärla.

Blind boys of Alabama med Aaron Neville - Joy to the world
Mer av samma vara. Blind boys of Alabama är ett gäng blinda farbröder från staterna som har sjungit gospel i årtionden. För två år sedan gjorde de en julskiva med en rad olika gästartiser som Tom Waits, Solomon Burke, Mavis Staples, Shelby Lynne med flera. Men bäst av alla är Aaron Neville - mannen med guld i strupen, han skulle kunna ha världens mest karaktäristiska röst, man hör direkt att det är han som sjunger om man stöter på någon ny låt med honom. Här sjunger han solo ovanpå Blind boys stämmor. Blandningen av hans falsett och Blind boys skorrande gamla röster är oemotståndlig, ren och skär magi i mina öron.

Hello saferide - Ipod X-mas
Här är det tvärtom, bjällerklang och massor av instrument, körer och fart. Och texten om tjejen som blev dumpad precis innan jul är väldigt bra. Från den trevande inledningen, stegringen, verserna, refrängen och till den avslutande ensamma konstateringen "As you're on your way, merry christmas, you just ruined my favourite holiday" är det julpopmagi i klass med Phil Spector.

Darlene Love - Christmas (Baby please come home)
På tal om Phil Spector alltså. Darlene Love var den bästa sångerskan som han arbetade med enligt mig, med en röst som kan försätta berg. Varje år den 23 december i David Lettermans talkshow står hon där och sjunger Christmas (Baby please come home), en jullåt som säger precis allt. Det enda man vill är att ens älskling ska komma hem och vara hos en, för vi hade ju så roligt förra året. Det är sentimentalt och pampigt och ren och skär soul power på en och samma gång. Och i tv blir det hur bra som helst, det är så vackert att jag gråter varje gång jag ser henne stå där och sjunga denna låten. Ska ni bara ha en julskiva ska ni ha Phil Spectors, ska ni bara lyssna på en jullåt är det denna.

Småprat

14.58 såg jag att Aftonbladet skulle ha chatt med Markus Larsson 15.00 så jag passade på att ställa två frågor och fick båda besvarade.

jazzkatt säger: Jag har saknat bra svenskspråkiga album i år. Vilka har du gillat mest och hur bra är Pengabrorsans kommande i sammanhanget?
Markus Larsson säger: Då har du känt samma saknad som jag. The Knife har gjort årets bästa svenska popalbum, tycker jag. Moneybrothers kommande skiva "Pengabrorsan" verkar mycket lovande. Men jag har inte hört alla låtar ännu.

jazzkatt säger: Vilka är årets bästa soul- respektive retrosoulplattor?
Markus Larsson säger: Soulalbum: Cassie eller Ne-Yo. Retrosoul: Solomon Burkes "Nashville.

Avsaknaden av svenskspråkiga album är verkligen påtaglig i år. Jag har köpt ett hittills - Nicolai Dungers Edith Södergran-tolkningar och kommer att köpa ett till - Moneybrothers kommande. Eventuellt skaffar jag Det funkars och Eldkvarns skivor också men det är tveksamt om det finns utrymme för dem. Högst upp på önskelistan nu står Jay-Z och Porgy & Bess med Miles Davis, men jag har ju lovat mig själv att inte köpa skivor i november så jag får vänta en vecka till.

Årets soulalbum för mig är John Legends men Ne-Yo:s So sick (acoustic version) är årets låt fast jag har inte hört hans album tyvärr. Cassie har jag hört lite av på myspace men det föll mig inte på läppen direkt. När jag ställde frågan om retrosoul tänkte jag på nyutgåvor av gamla soullåtar men Solomons skiva är förmodligen bra, Don't give up on me är ju en modern klassiker, ett av 2000-talets bästa album.

Min årsbästalista kommer om tre-fyra veckor skulle jag tro.

Läs hela chatten här

Uppdatering: Jag har faktiskt köpt två nya svenska skivor i år även om jag inte kom på det när jag skrev inlägget. Nina Ramsby & Martin Hederos - Jazzen är den andra, hade inte spelat den på länge då i fredags när jag chattade och skrev blogginlägget. Nu har jag lyssnat på skivan igen. Mina förväntningar på skivan var väldigt höga, vilket man har kunnat utläsa här om man vill, jag trodde det skulle bli en svensk version av Sades Lovers rock men mina förväntningar stämde inte riktigt med vad jag hörde när jag lyssnade på skivan första och andra gången och sen har den fått vila lite men när Hello saferide nämnde den i nya Sonic blev jag tvungen att ta fram den och lyssna och nu låter Jazzen mycket bättre. (Hello saferides kommande svenskspråkiga grej kan är på förhand nästan lika intressant som Pengabrorsan. Väldigt vad många av mina favoriter som har bytt till svenska det här året, Nicolai Dunger, Miriam Aïda (visserligen bara en låt), Moneybrother och nu (egentligen nästa år då) Hello saferide, jag tackar och bockar för allt sånt.)

Hur ska man lyssna på musik? Del sju

No music day

Imorgon är det No music day.

Då får ingen musik spelas, inga rockband rocka, iPoden måste lämnas hemma och mjölkbudet får inte vissla.

Det ska bli intressant att uppleva en dag utan musik. Jag tror inte att jag har gjort det någonsin, det är inget man har tänkt på riktigt men den senaste halvan av livet har jag nog lyssnat på musik så gott som varje dag skulle jag tro, och har jag inte gjort det måste det bero på att jag har varit utomlands och inte haft tid eller möjlighet att lyssna. Imorgon har jag både tid och möjlighet att lyssna men kommer att avstå. Allt för att "fira" No music day.

Jag har ingen aning om hur jag kommer att reagera på tystnaden som oundvikligen kommer uppstå i min lägenhet. Förmodligen kommer viss abstinens att infinna sig, det vore konstigt annars.

Om det leder till någonting eller betyder något vet jag inte men jag tror som sagt på vikten av att utmana sig själv i sitt musiklyssnande för att komma någonstans. Jag förstår inte riktigt personer som fastnar i en genre och aldrig lyssnar på något annat, inte om man påstår sig bry sig om musiken. För egen del är det lika självklart som befriande att samma dag lyssna på Miles Davis, Jay-Z, Evert Taube och Timo Räisänen. Omväxling förnöjer är mitt ledord i sammanhanget. Jag har då och då funderat över om man inte borde gräva ner sig och nischa sitt lyssnande till kanske en genre eller ett skivbolag, bli obskyr och gräva efter guldkorn i den bortglömda delen av genren. Men jag har insett att jag kan inte göra det. Jag skulle missa för mycket intressant genom en sådan attityd, med tiden räknar jag med att jag hinner gräva mig ner till dessa guldkorn ändå.

Att inte lyssna på musik för en gång skull bör kunna leda till nya insikter lika väl som djupdykningar, blandband, myspace, youtube eller oväntade festivalupplevelser. Imorgon blir det tyst, sedan fortsätter lyssnandet som vanligt. Men kanske med nya insikter och tankar. Väl mött då.

Officiella hemsidan
Andres Lokkos krönika om No music day

19 December!!

Moneybrother alias Pengabrorsan spelar på Platens i Linköping 19 December!

En tidig julafton kan man säga. Tackar, tackar, tackar. Vi ses där!

Morgonjazz - Freddie Hubbard

Denna morgon har jag lyssnat på Freddie Hubbard, vilken kille! Vid sidan av Miles Davis och Goran Kajfes är han min favorittrumpetare och på sextiotalet gjorde han minst tre bedårande album för skivbolaget Blue note nämligen Open Sesame, Readdy for Freddie och Blue Spirits. Han hade en fantastisk spelkänsla och omgav sig med några av samtidens största jazznamn som McCoy Tyner, Elvin Jones, Tina Brooks, Joe Henderson och Herbie Hancock samt en mystisk congaspelare vid (artist)namn Big Black och den vidunderlige och bortglömde euphoniumspelaren (systerinstrumentet till baryton som jag spelade under mina barn- och ungdomsår, en förminskning av en bastuba kan man säga) Bernard McKinney som senare bytte namn till Kiane Zawadi och han är den ende som jag känner till som spelar just euphonium eller baryton i jazzsammanhang.

När jag gjorde min topp 25-lista över mina bästa skivor satte jag Readdy for Freddie (där finns en låt som heter Marie Antoinette precis som Sofia Coppolas film som har premiär idag) på plats 25 men det är benhårt om Readdy for Freddie är hans bästa album, idag var det Blue Spirits som gjorde störst avtryck. För en längre utläggning om den skivan klicka på Freddie Hubbard-etiketten nedan.

Dagens låt: Dom vet ingenting om oss

Jag är inte hundra på att jag har uppfattat texten rätt så ha överseende ifall det är något misstag men det är en riktigt bra låt hur som helst. Slutet är grymt bra, låt tiden gå fort till den 6 december.

"Och jag kan höra alla snackare
Så mycket snyggare än jag
Och mycket starkare
Men du ska lyssna lilla stackare
Och när vi kommer åt dit håll
Då så ska du akta're

Jag ser ner på alla som ser ner på dig
Låt dom se det själva, låt dom ångra sig
Och hur skulle dom förstå?
Dom vet ingenting om oss"
(Moneybrother - Dom vet ingenting om oss)

Etiketter

Nu har jag satt etiketter på alla inlägg, det tog sin tid kan jag säga och det må vara inkonsekvent och eventuellt ofullständigt men det är bättre än inget. Nu är det lättare att kolla upp gamla inlägg kring vissa artister med mera, bara klicka på etiketten längst ner i varje inlägg så får man se alla inlägg som är knutna till den etiketten. 161 inlägg inklusive detta har det blivit hittills. Topp 3 antal etiketter blev så här:
Jazz 35
Håkan Hellström 28
Övrigt 20

Pengabrorsan - Moneybrother på svenska

Det här med att inte köpa några skivor i November kan spricka snabbt. Idag läste jag nämligen nyheten att Moneybrother ska släppa en skiva på svenska. Klang och jubelfest i Jazzkattens värld! Moneybrother är en av några få vars egen musik och hela hans smak jag litar fullständigt på. 2003 fick han välja skivor själv i Musikjournalen i P3 och där spelade han en helt underbar mix av Bob Marley, Al Green, Nina Simone, Kris Kristofferson, hiphop, punk och soul. Mitt kassettband med den inspelningen håller jag nära hjärtat.

Moneybrother på svenska kan bli hur bra som helst. Svenska är mitt absoluta favoritspråk för musik, vilket borde framgå eftersom jag gillar så mycket svenskspråkig popmusik. Nu har Moneybrother översatt en massa favoritlåtar till svenska och ger ut plattan i egen regi, snabbt inspelat och snabbt utgivet. Ginza har 15/11 som releasedatum, Sonic skrev den 6/12. Oavsett vilket, jag är grym sugen på att höra den skivan. Enda låten som inte är en cover är en julduett tillsammans med Jerry Williams som Moneybrother har funderat länge på att spela in. Första singeln heter Dom vet ingenting om oss i original av Kirsty MacColl som Musikjournalen i P3 premiärspelade ikväll, de gjorde också en liten intervju med Anders Wendin. Förstasingeln låter lovande, lite Eldkvarn- och lite Håkankänslor över låten. Ge mig mer nu!

Uppdatering (10/11): Nu kan man läsa om skivan och lyssna på Dom vet ingenting om oss på Moneybrothers hemsida. Men bäst av allt är att Anders är sugen på att ge sig ut och turnera igen! Välkommen till Linköping säger jag.

Hur ska man lyssna på musik? Del 6

Djupdykningar

Jag tror på vikten av att utmana sig själv i sitt musiklyssnande då och då. Det kan röra sig om att utforska nya genrer och nya artister, gå på konserter utan att veta så mycket om bandet som spelar, ta till sig musiktips från kompisar och försöka förstå vad de gillar så mycket med vissa låtar. Men idag kommer det handla om att göra djukdykningar i den egna skivsamlingen.

Jag har bestämt mig för att inte köpa några skivor under hela November (Ja, det är en jättelång tidsperiod för min del) istället ska jag tränga djupare in i mina befintliga skivor, särskilt de som jag nästan har förbisett när jag väl köpte dem. Jag ska också låta iTunes shufflefunktion vara på ofta och se om man kan upptäcka några nya favoritlåtar på så sätt.

Så det blir kanske inga bloggtexter om Magic Numbers nya, Eldkvarns kommande eller Ebba Forsbergs senaste på ett tag i alla fall. Däremot kanske det handlar mer om Bruce Springsteen, Freddie Hubbard, Love, Carole King, Duke Ellington, Graham Nash, David Bowie eller kanske inte. Den som lever får se helt enkelt. Resultatet av en djupdykning kan inte förutspås utan det blir vad det blir helt enkelt.

Put your music player on shuffle

1. Put your music player on shuffle.
2. Press forward for each question.
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn't make sense.



Will it be ok? Chained & Bound (Haha, inte alls alltså)
How are you feeling today? When the vibes ain't right (Jodå, vibbarna är åtminstone ganska rätt)
How do your friends see you? Since I lost my baby (hmm, svårtolkat)
Will you get married? Överallt (Gifta sig överallt? En gång på en plats räcker för mig)
What is your best friend's theme song? Shakermaker (Oasis är inte helt fel i sammanhanget i alla fall)
What is the story of your life? Bängen trålar (Nädu, långt ifrån)
What was high school like? Even flow (Jämnt flöde, ganska nära mitt i prick)
How can you get ahead in life? Out of the blues (Har aldrig varit riktigt inne i bluesen så det kan bli svårt att ta sig ur den)
What is the best thing about your friends? I wouldn't trade Christmas (Jag skulle ge upp julen för mina vänner även om jag gillar stora delar av julen väldigt mycket)
What is tonight going to be like? The things we did last summer (nej, den här kvällen kommer nog inte alls handla om sommarminnen, kanske hade varit skoj i och för sig)
What is in store for the remainder of this weekend? Forgive them father (Det är ingen som har behandlat mig illa så det behövs nog ingen förlåtelse)
What song describes you? Guess how much I love you (Ganska bra, försöker vara schysst mot dem jag möter fast love är väl inte rätt ord i så fall)
To describe your grandparents? Boy with the arab strap (...)
How is your life going? Like Dylan in the movies (Har inte sett Dylan i någon film så...)
What song will they play at your funeral? Simple things (Ibland väljer jag de enkla utvägarna i livet men inte alltid har ändå pluggat på tekniska högskolan här i drygt tre år)
How does the world see you? Concerto no. 20 in D minor K.466 Allegro (Musikstycket är både lugnt och vackert men ändå lite dramatiskt så det stämmer väl ganska väl)
Will you have a happy life? Papa's got a brand new bag (...)
What do your friends really think of you? Calling you (Ibland ringer de)
Do people secretly lust after you? Dog on wheels (Va?)
How can I make myself happy? Ack Värmeland du sköna (Värmland är vackert, har inte varit där på länge dock, farmor kom från Värmland)
What should you do with your life? Santa Claus is coming to town (Vänta på tomten? En liten del av året gör man ju det men inte hela livet)
Will you ever have children? Endless (Jaha? Hur tolkar man det? Oändligt många? Oändligt stora?)

En musikvideo säger mer än tusen ord

Särskilt när det handlar om Bruce Springsteen och gänget som spelar Quarter to three på Hammersmith Odeon i London 1975.

Titta bara hur de rör sig, klär sig, vilken energi de utstrålar, vilken makalös uppvisning i rock 'n' roll!! Det är nog det bästa liveframträdande som har fångats av en filmkamera.